projektet går åt....ingenstans faktiskt..
Nu under lovet har jag inte haft en tanke på mitt slutprojekt.. eller mitt konstprojekt...alls. Illa!
Jag har levt "mitt liv om några månader" nu på lovet. Alltså att jag bor ihop med min älskling. Det sa ha till mig i veckan "om 8 månader kanske vi bor tillsammans!" hihi. Då mådde jag extra bra resten av dagen.
Men nu när jag kommit hem så kommer verkligheten ifatt mig. Det tycker jag inte om. Jag vill inte ha med verkligheten att göra. Jag vill inte tänka på skolan, träningen, att jag måste åka hem till mamma varje dag, jag vill inte inse att jag inte kommer få träffa min älskling på 3 veckor eller så.
Jag vill bo i en lägenhet med min pojke nära centrum och plugga eller skaffa barn och jag vill starta mitt egna företag. Jag vill sitta och rita olika motiv till skateboards/snowboards, jag vill att folk ska köpa dem. Jag vill se MIN design på en bräda i backen och tänk att det är JAG, jag, som gjort den!
Men just nu känns det livet jävligt långt bort för mig.... jävligt.....långt....bort.....
skit. Jag saknar nog min pojke för mycket just nu. Det är bara då jag slutar äta och börjar tänka på framtiden precis så som jag vill ha den och det är bara då jag skirver av mig om sånt här, "mina i-landproblem". Så som den inte kommer bli...det vet jag någonstans. För ingenting blir som man tänkt sig. Aldrig.
